En matmissbrukares dagbok.

Torsdag 13 juli.

Ja, jag hatar mig själv.... samtidigt som jag har gott självförtroende... Hur hänger det ihop??? Ingen aning. Jag vet att jag har många saker "going for me", att jag har många som tycker om mig, att jag är smart, att jag är en bra vän, att jag är bra och uppskattad på mitt jobb, och jag tycker t o m att jag ser hyfsad ut när jag är på det humöret. Hur kan jag ändå hata mig själv???

De senaste veckorna har jag hetsätit i smyg nästan varje dag, vad vågen står på vågar jag inte kolla, konditionen och orken är NOLL, plånboken är tom för det kostar ju att frossa...  Mitt matmissbruk har tidigare skapat mig ekonomiska skulder, som jag nästan är av med nu men jag ska ju helst inte skaffa nya eller hur??

Jag har, vet inte om jag skrivit det i bloggen tiidgare, för några år sedan gått i terapi på vuxenpsyk. Inte med anledning av mitt matmissbruk utan av andra anledningar men förhållandet till mat och min kropp kom att behandlas mycket ändå.... Jag bär med mig mycket av det idag, och under terapin eller främst _efteråt_ egentligen så blev jag varse mycket av _varför_ jag äter som jag gör, i vilka situationer... och jag har känt att jag behöver ingen ny professionell hjälp, jag ska klara detta ändå med stöd av vänner och med det jag lärde mig under terapin i ryggsäcken. Nu vete katten.... så jag har bestämt mig för att ge ett löfte till mig själv:

När sommaren är slut, är jag inte på rätt väg då (och då inte bara sedan nån dag tillbaka utan en längre tid) så söker jag hjälp..... Då måste jag. Då får det bli så. Jag vill inte, för det kostar tid, pengar och energi. Men är det vad som krävs så....

Ikväll ska jag göra nåt jag inte gjort på länge: motionera medvetet. En cykeltur blir det.... En liten sak i taget.

Jag förstår om ni tröttnar på mitt hattande hit och dit, det är inget emot hur trött JAG är på det själv...