Veckans mål nått!

Efter återfallet satte jag upp ett mål för veckan: att nå tillbaka till deminus 10 kg jag hade uppnåt tidigare, att nå tillbaka dit tills idag. Och det gick! Minus 1½ kg = totalt minus drygt 10 kg. Och viktigast av allt: Jag bröt den negativa trenden och har haft en helt matnykter vecka!

Framsteg.

Idag är, hittills, 6:e dagen med kontrollerat ätande. Känns jättebra. Och extra bra känns gårdagen, så jag lämnade jobbet väldigt uppriven och ledsen över en sak och mådde jättedåligt över det, men jag hanterade det INTE genom att äta skräp. Det ser jag som en framgång, som en vinst... Jag har inte vunnit kriget och det tror jag aldrig att jag gör, men jag vann det slaget i alla fall. Framgång!

Imorgon ska vi på fest, och jag vet att det blir bra mat. Sen gottebordet försöker jag förtränga ;-)

En dag i taget.

Och nu har det gått bra i 3 dagar. 3 dagar utan okontrollerat ätande. 3 dagar som inte gått smärtfritt men där jag haft kontroll över maten och inte tvärtom. 3 dagar är ändock 3 dagar och jag är glad....

Återfall.

Lördag 10 februari kl 09.50

3 veckor sedan senaste blogginlägget..... och jag kan nu rapportera om ett nästan lika långt återfall. Det har varit aldeles för lite riktig mat och aldeles för mycket skräp som chips, godis, pommes, snabbmat, choklad..... en del öppet men en stor del i smyg. Jag har skyllt på det mesta, skyllt på sjukdom och skyllt på kaos på jobbet och skyllt på tidsbrist. Ja skyllt på det inför mig själv... och försökt lura mig själv... Periodvis går det att göra det, tyvärr, tillfälligt.

Sjuk ÄR jag förvisso, har haft en halsinfektion med tillhörande ögoninflammation i 2 veckor snart. Men det är dels ingen anledning att misshandla kroppen ytterligare genom att äta skräp. Och dels kan man undra vad som kom förtst, hönan eller ägget. Äter jag kasst för att jag är sjuk eller blev jag sjuk för att jag började äta kasst? Jag tror det kan vara lite åt båda hållen, och klart är ju att kroppen knappast får nån hjälp att bli frisk om den inte får bra näring.

Jag tror att jag först försökte belöna mig själv för att jag gått ner bra i vikt och ätit bra en period och dessutom jobbat bra trots kaoset. Korkat... Och att jag sen efter ett tag gick över till motsatsen, försökte straffa mig själv för att jag inte lyckas. Minst lika korkat. Men så är sjukdomen, antar jag.....

Jag är i alla fall glad och stolt över att min son dels slipper se mig frossa onyttigheter och att han dels själv äter bra. Inte perfekt, men bra. Min skräck är att mitt matmissbruk ska få negativa följder för honom och hans egna inställning till mat, och ju äldre han blir desto lättare att han påverkas. Därför kämpar jag...

Igår kväll kändes jag äcklad över mig själv och slängde en nyss öppnad påse chips i soporna. Imorse gick jag med tunga steg mot vågen och förväntade mig att ha ökat en massa i vikt igen. Men nejdå, jag har trots allt bara ökat 1 kg och det gav mig en positiv klapp på ryggen kändes det som. Hade det varit det stora plus jag väntat mig, typ 4-5 kg, så hade jag nog grävt ner mig.. inte bokstavligt då *s* men mentalt. Nu känns det rätt bra ändå, trots allt.

På lördag ska jag på 30-årsfest, och mentalt känns det viktigt att få bort det där kilot igen innan dess.

Jag kommer nog att rapportera flera gånger om dagen de närmsta dagarna...

Klockan 12.00

Hmm, sonen hittade en påse godis jag hade gömt nånstanns och sen glömt bort... Vad kul, not! Som tur var så var det inte så mycket i den, kanske 6-8 bitar, och han fick lov att ta det. Och gav de salta till sin pappa *s* Usch....

Mat hittills: En NOKA-shake + jordgubbar och blåbär samt en näve nötter till frukost, och tacosallad (rester från gårdagens middag) till lunch.

Klockan 16.10.

Jag har spenderat eftermiddagen på bowlinghallen utan att varken köpa nån mat i grillen där uppe eller köpa nån chokladboll eller annan kaka i själva hallen. Bra va? ;) Men jag har druckit juice och ätit rostade sojabönor och solrosfrön.

Till middag blir det stekt "sojakött", klyftpotatis, rödvinssås och grönsaker. Ska börja med det nu....

Klockan 23.30:

Hmm, en halv påse chips låg i skafferiet, den är nere i min mage nu. Och de 3-4 bitar godis som var kvar i påsen sonen hittade. FAN!
Men nu SKA det inte finnas nåt mer sånt hemma, så det gäller "bara" att inte köpa nåt mer, eller hur???