En matmissbrukares dagbok.

Återigen var jag på rätt väg... och återigen gick jag vilse igen.... En del av er kanske minns mig och mitt ständiga hitåditande och jojoande och mina toppar och dalar i mitt matmissbruk... en för den som inte minns: en snabbgenomgång: Midsommar 2004 hade jag nått min målvikt av 65 kg efter att ha gått ner 40 kg under några år och i 3 omgångar. Jag hade en i mina egna ögon helt lagom kropp och lagom vältränad och sund och frisk. Jag, som fått "diagnosen" matmissbrukare nåt år tidigare var "nykter". Några veckor senare fick vi besked på att vi hade fått en son (adoption). Livet borde vara på topp. Och det var det också... Så vad hände? 3 år senare har jag gått upp hälften igen och hatar min kropp. Konditionen är kass, hela jag dallrar känns det som och kläderna sitter inte snyggt. Jag har haft så ständiga återfall i mitt matmissbruk att det snarare är de "nyktra" perioderna som är undantagen Jag har varit på rätt väg, på väg neråt, flera gånger men aldrig lyckats fullfölja. Det är så dumt, så onödigt, så.. ja, jag saknar ord... Jag hatar inte mig själv, men hatar det mesta med min kropp. Där står jag nu... Jag har sagt det förr, men det får vara slut med detta nu!! Jag förtjänar en sund kropp och sonen förtjänar en mamma som inte mår illa när hon ser sig i spegeln. Jag har testat alla möjliga varianter de senate åren, men som sagt inte lyckats fullfölja. Alla varianter utom hårdkörningsvarianten. Så nu ska jag faktiskt testa den... Det får bära eller brista. Det kan inte bli värre än det är. Jag börjar ett nytt jobb 6 augusti. Innan dess ska jag ha fått bort 15 av de 20 kilona, minst. 8 veckor är det va?? När jag fått bort alla 20 beställer jag tid för att göra min nya tatuering, det blir min belöning. Och sista lördagen i augusti ska jag springa det motionslopp här i stan som jag sprang så "enkelt" sommaren 2004. 11 veckor dit tror jag, om 11 veckor ska jag kunna jogga 5 km på ca 30 minuter. Och därmed basta!! Fan tro´t.... Idag har jag i alla fall promenerat raskt hela 90 minuter före frukost, en stor del av runden nere vid vattenbrynet. Helt underbart! Jag borde verkligen bli bättre på att utnyttja den underbara närmiljö vi har.