OK, söndag 7 maj.
Nu är det kamp igen. Stenhård kamp mot demonerna.... demonerna som jag inte kan sätta nåt namn på, inte sätta fingret på, inte förstå...
Dagen började med en rask promenad / powerwalk om ca 1 mil, ca 90 minuter. Enligt nån schablonuträkningsgrej på nätet har jag förbrukat drygt 700 kcal under den rundan. Det är en hel del. Men känns som en fis i rymden med tanke på hur mycket jag stoppat i mig under mitt svullande.
Därefter en god shake / smoothie. Och dagens middag är förberedd så att jag inte av tids- och ork-skäl ska hoppa över den ikväll.
Jag återkommer.....
Eftermiddagen är här. Och jag har enligt nyss nämnda uträkningsgrej på nätet förbrukat knappt 500 kcal när jag cyklade i snabbt tempo på motionscykeln en halvtimme. Efter träning vet jag att jag bör äta nåt, men det tar emot.... Snabba kolkydrater + protein vill min kropp ha, jag har gett dem LITE av det förstnämnda i form av ett LITET glas juice. Dummer..... det räcker ju inte.
Sonen vaknar snart från sin middagslur och då ska vi ta en familjepromenad är det tänkt. Mer motion....
Familjepromenad är mysigt. Idag var sonen på åka-vagn-humör så ca 45 minuters hyfsat rask promenad med vagnen blev det, och så lite mer slö promenad med frigående son :-) Har jag motionerat klart nu för idag? Framtiden får utvisa...
Dagen började med en rask promenad / powerwalk om ca 1 mil, ca 90 minuter. Enligt nån schablonuträkningsgrej på nätet har jag förbrukat drygt 700 kcal under den rundan. Det är en hel del. Men känns som en fis i rymden med tanke på hur mycket jag stoppat i mig under mitt svullande.
Därefter en god shake / smoothie. Och dagens middag är förberedd så att jag inte av tids- och ork-skäl ska hoppa över den ikväll.
Jag återkommer.....
Eftermiddagen är här. Och jag har enligt nyss nämnda uträkningsgrej på nätet förbrukat knappt 500 kcal när jag cyklade i snabbt tempo på motionscykeln en halvtimme. Efter träning vet jag att jag bör äta nåt, men det tar emot.... Snabba kolkydrater + protein vill min kropp ha, jag har gett dem LITE av det förstnämnda i form av ett LITET glas juice. Dummer..... det räcker ju inte.
Sonen vaknar snart från sin middagslur och då ska vi ta en familjepromenad är det tänkt. Mer motion....
Familjepromenad är mysigt. Idag var sonen på åka-vagn-humör så ca 45 minuters hyfsat rask promenad med vagnen blev det, och så lite mer slö promenad med frigående son :-) Har jag motionerat klart nu för idag? Framtiden får utvisa...
Fans jävla skit!
Ja ibland tycker jag att man FÅR svära...... Nu är ett sådant tillfälle.
Allt gick bra fram tills tisdag eftermiddag då glömda betalkort och trafikstockning gjorde att jag inte hann träna då jag tänkt mig. Sen rasade allt.... Sedan dess har varje dag bestått av nästan ingen motion alls men massor av ätande. I smyg och öppet, både och. Massor av kakor, chips, godis och annat skräp. Jag proppade i mig så mycket jag hann i bilen hem från jobbet eller på lunchrasten t ex.
Den naturliga fortsättningen på detta är: "Allt är ändå förstört så jag kan lika gärna fortsätta såhär". Men jag måste verkligen kämpa för att inte hamna där i skiten igen. Allt ÄR inte förstört. Ja, jag har fått ett återfall, men hoppet är definitivt inte ute. Jag kan, jag måste, jag KAN. Men varför ska det vara så jäkla svårt...... Varför plågar man sig så??? Fysiskt och mentalt. Jag mår bättre för stunden tycker jag, men fan inte i längden. Inte ens en kvart varar det...... sen mår jag illa. Fysiskt och mentalt. Ändå är jag där igen nån timme senare..... varför?????
3 veckor har gått.
Vikt: vettifan, jag vågar inte kolla.
Midjemått: vettifan, jag vågar inte kolla.
Status: usel.....
Allt gick bra fram tills tisdag eftermiddag då glömda betalkort och trafikstockning gjorde att jag inte hann träna då jag tänkt mig. Sen rasade allt.... Sedan dess har varje dag bestått av nästan ingen motion alls men massor av ätande. I smyg och öppet, både och. Massor av kakor, chips, godis och annat skräp. Jag proppade i mig så mycket jag hann i bilen hem från jobbet eller på lunchrasten t ex.
Den naturliga fortsättningen på detta är: "Allt är ändå förstört så jag kan lika gärna fortsätta såhär". Men jag måste verkligen kämpa för att inte hamna där i skiten igen. Allt ÄR inte förstört. Ja, jag har fått ett återfall, men hoppet är definitivt inte ute. Jag kan, jag måste, jag KAN. Men varför ska det vara så jäkla svårt...... Varför plågar man sig så??? Fysiskt och mentalt. Jag mår bättre för stunden tycker jag, men fan inte i längden. Inte ens en kvart varar det...... sen mår jag illa. Fysiskt och mentalt. Ändå är jag där igen nån timme senare..... varför?????
3 veckor har gått.
Vikt: vettifan, jag vågar inte kolla.
Midjemått: vettifan, jag vågar inte kolla.
Status: usel.....
