Mitt allra första blogginlägg.
Matmissbrukare uppfattas ofta som ett flummigt uttryck, som nåt som egentligen inte finns utan som används som försvar för övervikt och dåliga matvanor. Men jodå, precis som att det finns alkoholmissbrukare och narkotikamissbrukare så finns det matmissbrukare.
Och mat är min drog.. mat är det jag tar till för att straffa mig när jag misslyckats med nåt och belöna mig med när jag lyckats, mat är det jag använder för att försöka förtränga jobbiga känslor och förstärka positiva. Och när jag äter i dessa syften är det enorma mängder och så onyttigt som möjligt som gäller. Jag har haft nyktra perioder, och som följd av dem nått en trivselvikt, bra matvanor, bra kondition och styrka osv... och sen kommer återfallet. Efter en vecka, månad, år...
Nu har det återigen gått över styr. 30 kg plus på vågen är illa nog, men mest alarmerande är att jag totalt tappat kontrollen över mitt ätande och jag hetsäter och smygäter och ersätter riktiga mål med onyttigheter. Konditionen är återigen usel, självkänslan i just kroppshänseende lika usel, och även sådana saker som hyn t ex tar stryk. En vägning igår blev ett wake up call, efter en lång stunds gråt blev jag istället arg på mig själv och bannade mig för vad jag gör mot min kropp. Och för min framtids skull, och även sonens och förhållandets, måste den negativa trenden brytas NU! Som hjälp och stöd tar jag denna bloggen..... en blogg där jag ska försöka vara 100% ärlig, mot mig själv och mot er som läser. Självförnekelse är en förrädisk sak...
Då kör vi."
Det var för 3 månader sedan... Nu när jag läser det i efterhand så låter det så klokt, men samtidigt får det mig att undra hur det kan vara så j*kla svårt när man ändå har såpass mycket insikt??? Varför har kroppen så himla svårt att lyda hjärnan? Det sägs ju ofta, och jag håller absolut med, att det första steget mot tillfrisknande är att inse varför och hur man äter (eller dricker eller _inte_ äter eller vad det nu är).... ändå känns det steget så oändligt mycket kortare än det steg jag nu är mitt inne i.
Jag vet att det kommer att komma mer tårar, mer ilska, och säkert mer återfall. Men just nu unnar jag mig lyxen att vara riktigt stolt över mig själv. Och det, mina vänner, är en helt underbar känsla. Och jag njuter......
Ska det bli 2 veckor??
Söndag 30 juli kl 13.10:
Igår eftermiddag/kväll var vi på kalas. Där blev det lite sallad, lite potatis, lite pasta och lite kidneybönor. Och mineralvatten. Att gå bort på fest/kalas som vegan innebär oftast att desserterna m.m är uteslutna, inte helt fel... Vi kom hem betydligt senare än planerat så min inplanerade styrketräning smög sig. Och jag mådde dåligt över det hela vägen hem... men det hade gått aldeles för lång tid sedan jag åt för att träningen skulle ge nåt. Så jag cyklade en halvtimme istället och var sen nöjd med det. Avslutade kvällen med melon, vindruvor och bigarråer...
Imorgon kan som sagt bli den 14:e nyktra dagen... och jag känner mig rätt OK. Rätt hoppfull inför framtiden... Men, man ska inte ropa hej förrän... ja, ni vet. Om en vecka är semestern slut och vardagen börjar, det kan bli nåt helt annat det...
Kl 18.30.
Nya fräscha blomor är planterade i krukor och lådor (men jag glömde visst framsidan, får köpa mer imorgon), lilla poolen är fylld med nytt vatten, stora kroppen är badad ;-), och middagen är avnjuten..... När sonen lagt sig blir det styrketräning.
Kl 21.20:
Styrketräning och kvällsmål avklarat. Och jag kom nyss på att jag faktiskt haft glass i frysen ett bra tag utan att röra den. Fy fan vad jag är bra ;-) Och även de förvisso nyttiga saker som jag förrut kunde överäta av, t ex vindruvor, har jag lyckats ta lagom av fast det funnits mer.
13 nyktra dagar!!
Ett test avklarat!
Lördag 29 juli kl 11.40:
Ett test avklarat: Jag köpte med mig nybakade bullar hem från sta´n imorse, och i synnerhet ljust bröd och franskbröd kan jag äta exakt hur mycket som helst av. Men idag klarade jag att sätta stopp efter en fralla och en rågbulle. Fast att jag verkligen längtat efter mackor den senaste tiden. Yippiyey!
I eftermiddag ska vi på kalas och maten som serveras på sådana är sällan särskilt nyttig. Men är man vegan så går det mesta bort av sig självt, en stor fördel ;-) Grönsallad + en skål kidneybönor brukar vara det som jag kan/vill äta. Jag har gjort en sallad med strimlad stekt tofu som jag tar med mig att antingen äta där eller på vägen hem i bilen.
Kl 13.30:
Dagens första träningspass blev ingen powerwalk som planerat utan 3 mil / 60 minuter på motionscykeln. Sojabönor och juice efter.
Jäklar vad jag har ont i rumpan! Man skulle ju kunna tro att allt fett skulle skydda från cykelrumpvärk.... men icke då!
Vart tog dagen vägen??
Jag tycker att jag gick upp, cyklade en runda, åt lite, duschade.... och vips så är det redan eftermiddag?!
I alla fall, en cykeltur på en timme blev det. Backe upp och backe ner. Jodå, vi har backar här i Skåne också ;-) Tro det eller ej... Sedan en rejäl smoothie. Och nu ett par crepes och blandad sallad. Bara ett par, fast att jag har ca 10 st till.....
Summering i efterhand: Dagen blev en bra dag, med bara bra ätande och med träning.
Allt eller inget var det ja.
Klockan är 18.40. Och idag har jag ätit..... en banan och en vindruva. Inget mer. Till råga på allt har jag tränat, en halvintensiv cykeltur på en knapp timme. Ingen höjdare. Tacka sjutton för att jag nu är helt slut, och börjar få ont i huvudet.... Måste äta.......
Kl 21.00
Sådär ja, Nu har jag ätit 2 tacos. Och är proppmätt. Nästan FÖR mätt. Usch...
Summan av lasterna är konstant?
Jag är en allt- eller ingetmänniska. Mittemellan och lagom har jag svårt för när det gäller många saker. Det gäller t ex maten, jag kan inte ta _lite_ chips eller _lite_ godis t ex utan det slår över och blir strorfrosseri. Jag måste sätta nollgräns. När jag var nästan målviktig för några år sedan tränade jag delvis sönder min kropp... jag tränade inte 4-5 pass/vecka, inte 7-8 pass.... utan till slut 12-14 pass/vecka...
Kanske "måste" jag missbruka något hela tiden??? Är det inte mat så blir det träning t ex? Det är kanske en del i beteendebilden, sjukdomsbilden...?
I alla fall, det känns som att "Hellre träna för mycket än att äta för mycket". Och det kan väl i o f s stämma, TILLS det går så långt att kroppen tar stryk. Och när den gör det, ja då kan jag kanske inte träna alls, och vad gör jag då? Börjar överäta igen???
Kl 15.00:
Usch idag var det jobbigt när jag var iväg och uträttade lite ärenden. Först in i en liten butik där det doftade nybakat bröd och var fullt av kakor och godis, jag smekte hyllorna med både syn och lukt..... men gjorde bara det jag skulle. Sen in på Lidl där hyllorna jag måste passera innan kassan dignar av snacks och godis. det sög i tarmen.. Och inne i hjärnan började tankar som "Amen en liten påse gör inget nu när du varit så duktig..." Men, jag köpte bara den frukt och dricka jag planerat. Och sen en avslutning på Maxi där jag inte heller köpte nåt onyttigt.... och faktiskt hade jag inget direkt sug där heller.
Ikväll blir det styrketräning.
Kl 22.10.
Yepp styrketräning blev det, och med ökade vikter under sista setet.... Är bara uppe i 4 resp 5, använde vikter mellan 7 och 11 kg när jag var i den form jag vill vara, men det är en början. Fler repetitioner, lättare vikter.
Maten idag då? Bra. Bara bra.
Till frukost en rejäl smoothie, nötter och frukt. Till mellanmål bara frukt i bilen. Till lunch en sallad med bl a sojabitar, guacamole. Till mellanmål frukt och solrosfrön. Till middag sojabönsbiffar, dinkelris, ångkokta grönsaker och gräddsås. Efter träningen en shake av banan, sojaprotein, sojamjölk, linfröm och _lite_ glass.
Vad blir det nu?? 9 bra dagar?? Tappar räkningen... När kommer bakslaget??
Då påbörjar vi vecka 2 då.
Och den började, som jag skev innan, med storhandel. På egen hand. Full av möjligheter att smygköpa och smygäta onyttigheter. På de 2½ timme jag var borta kunde jag tidigare hinna få i mig en falafeltallrik, ett par glassar, en chokladkaka och ett par hekto godis.... i bilen mellan de olika affärerna. Vad fick jag i mig idag? Jo....
.. ett äpple! That´s it. Trots massor av möjligheter som sagt....
Åt en iskall smoothie mixad i den nyinköpta mixern när jag kom hem istället...
Planer för resten av dagen: Träna om en knapp timme. Motionscykeln får det bli, sonen ska sova och maken ska gräva upp stolpar (snacka om träning!) så jag får hålla mig hemma.. Återhämtningsshake efteråt. Tacos till middag. Nötter och melon till kvällsmat. Kolla på friidrott på TV. Nåt sånt...
Kl 13.30.
45 minuter på motionscykeln blev det... Och jag hann tänka en del under tiden. Tänka på hur lycklig jag var när jag för 3 år sedan kom i mål i motionsloppet här i stan, och sprang hela 5 kilometrarna utan att stanna. 4 månader efter att jag inte ens orkat springa 1 km... Tänka på hur bra jag mådde i min kropp för 2 år sedan, för 25 kilo sedan.... Banna mig själv för att jag inte höll i utan återföll i dåliga vanor och gick upp 30 av de tappade 40 kilona igen. Det hjälper inte att banna sig själv, jag vet, men det är lätt att göra det. Såklart. OM inte OM funnits....
Kl 17.20:
Middagen är nere, tacos. Åt 2 hårda skal och ett vetetortilla, ett bröd mer än jag tänkt mig.... men jag ska INTE ha dåligt samvete för det. Inte.... Väl? Nej....
Funderar på en kvällspromenad sen, men det är ju DN-galan på TV...
Kl 23.20:
Ett träningspass till blev det. 50 minuters växlande mellan stepmaskin och motionscykel. Tidigare på kvällen blev det glass, men inte i någon överdriven mänd och inte utan kontroll.
Så 8 dagar med kontrollerat ätande nu..... Kanske bör jag oroa mig mer över att inte spåra ur med träningen?
7 dagar!
Måndag 24 juli kl 22.30.
När denna dagen är till ända har jag tagit mig igenom 7 dagar utan återfall. 7 dagar utan okontrollerad ätning. 7 dagar utan att känslo-äta. 7 "nyktra" dagar.... Det var som sagt 3 månader sedan jag hade en så lång nykter period. En skillnad nu mot då är att jag nu också tränar. Förhoppningsvis ger det mig bättre odds att kunna fortsätta den goda trenden.....
Tisdag 25 juli kl 07.30:
En vecka gången utan åtrfall. Minus på vågen och mindre trötthet. Det har inte varit jättejobbigt men inte problemfritt, och jag är väl medveten om vilka faror som lurar runt hörnet.
Igår skrev jag såhär: Lön imorgon = mycket pengar på kontot = frestande att handla både ditten och datten. Storhandling på G också, ska jag ta maken och sonen med som hjälp för att inte smygköpa och smygäta nåt? Eller ska jag utmana mig själv och åka och handla själv?? Är jag redo för den utmaningen? Tveksamt... Men samtidigt kan jag inte undvika jobbiga situationer hur mycket som helst. Svårt....
Jag åker själv.... nu snart...
Vikten: 90 kg (minus 3)
Midjemått: 98 cm (minus 5)
Kroppens allmänna tillstånd: rätt OK.
Aj, aj och åter aj!
Träningsvärken är etter värre idag. Jag vankar runt som en höggravid pingvin som gjort i brallan.... Men, jag vet ju vad det beror på så jag står absolut ut ;-) Snart ska jag mjuka upp kroppen med en rejäl promenad...
Lön imorgon = mycket pengar på kontot = frestande att handla både ditten och datten. Storhandling på G också, ska jag ta maken och sonen med som hjälp för att inte smygköpa och smygäta nåt? Eller ska jag utmana mig själv och åka och handla själv?? Är jag redo för den utmaningen? Tveksamt... Men samtidigt kan jag inte undvika jobbiga situationer hur mycket som helst. Svårt....
Kl 14.30.
Vilodag = en timmes rask promenad? Ja tydligen.... Varmt var det, utom nere vid havet där det var underbart svalkande.
Tankarna började vandra. Långt fram i tiden. FÖR långt fram i tiden. "När jag gått ner SÅ mycket ska jag göra DETTA, när jag nått DIT ska jag göra SÅHÄR" osv.. För många är det bra att ha delmål uppsatta, för mig är det nog dag för dag som trots allt gäller.... Nog för att detta är en långsiktigt projekt, men med min bakgrund och med min kamp i åtanke kan det nog vara dåligt att gå så långt i förväg. I alla fall än så länge. En vecka är ingenting... Jag har tagit 2 kliv framåt, men kan mycket väl ta 3 bakåt imorgon...
Kl 19.30.
En rejäl omfattandse mättande och nyttig middag blev det idag. Vegetariska burgare, ugnsstekt potatis, tomat- och löksallad, majs, ångkokta sockerärtor. Jag skulle nog inte ens kunna få ner nåt onyttigt nu.... än... Jag gav sonen glass till efterrätt men tog inget själv. Yey!! Men det finns mer i frysen....
Helt totalt slut.
Helt totalt slut är jag. På ett skönt sätt. Har precis styrketränat.....Jag trodde passet jag satt ihop var ca 40 minuter. Efteråt visade det sig vara 50 minuter istället *S* Helt slut är jag i alla fall, men på ett skönt sätt.... 6:e bra dagen i rad, om denna inte spårar ur mot slutet. Nån form av motion/träning 5 av de dagarna. Och bra ätande. Inget utanför min kontroll. När hade jag 6 bra dagar i rad senast? *kollar bakåt i bloggen* Slutet av april.... Men jag vågar inte ropa hej förrän jag är över bäcken, eller ån, eller nåt... Nåt har jag lärt mig av mina misstag. Faktiskt :-)
Maten idag då, hittills:
Frukost: smoothie och nötter
Lunch: tacosallad och vitlöksbröd
Efter-träningen-mål: återhämtningsshake ;-)
Kl 23.00
Dagen har fortsatt under kontroll.... Vegetarisk burgare, grönsaker och tomatsalsa till middag. Nötter på kvällen. Mycket vatten. Glasen i frysen är orörd. Sonens kex likaså.
Men jag har börjat oroa mig för när semestern är slut, när vardagen börjar igen och jag ska jobba igen.... Om jag ska orka hålla detta uppe, om jag ska orka och finna tid till träningen, om jag ska motstå affärer och kiosker när jag kör förbi dem 2 gånger varje dag... och motstå att smygäta i bilen de 2x20 minutrarna jag är ensam i den varje dag. 2 veckor kvar av semestern, kan jag hålla kvar kontrollen de 2 veckorna har jag 3 stabila veckor bakom mig när jag börjar jobba igen. Lär behövas...
Ja jag vet, en dag i taget. Jag vet. Men det är svårt....
Lördag redan?!
Lördag redan?! Halva semestern gången :-(
Som ett brev på posten kom träningsvärken idag, såklart ;-) Men, träningsvärk ska tränas bort sägs det ju.... så jag tog mig en trekvarts powerwalk. Tänkte ta en till ikväll, eller en cykeltur.
Gårdagen fortsatte bra också efter att jag skrivit igår. Vi var hos mina föräldrar och grillade på kvällen och det blev förvisso lite glass och ett par glas vin men i övrigt bra käk och inget godis eller snacks.
Idag blir det en sallad till middag. Det är för varmt för nåt annat. Tacosallad lutar det åt. Det kan jag äta massor av utan att det är "farligt". Tacokryddad mince (vegetabilisk färs av soja), grönsaker, tacosås, guacamole.... Ja, det blir det nog.
Jag skrev i bloggen den 17:e att jag lyckades handla utan att köpa nåt onyttigt. Det lyckades jag med idag också. Yey!! :-)
Kl 20.45:
Kvällen är här och även denna dag har varit bra. Vettig viktnedgångskost, och 45 minuters powerwalk + 30 minuters cykling. Nöjd..... Nu ska jag bara ta mig igenom resten av kvällen också, strunta i glassen i frysen och popcornen i skafferiet och brödet och smöret och allt annat...
Kl 6.30 dagen därpå:
Jodå, jag klarade det igår ;-) Stod emot frestelser och nattätande. 5 bra dagar i rad avklarade!
Fy f*n vad jag e bra ;-)
4:e dagen med bra käk. 1 kg minus, en massa vätska och grejs såklart.... Men bäst av allt:
Jag har tränat! Riktigt ordentligt. 35 min styrka och 25 min kondition på motionscykeln. Första riktiga träningspasset på länge. Och jag hade nästan glömt hur skönt det är att vara riktigt slut efter ett träningspass. Helt underbart.....
Jag vet ju, som jag skrivit innan, att för att äta bra är jag ganska beroende av träningen och träningen i sin tur är beroende av bra mat. Det hänger ihop. Så... kan det fortsätta på rätt väg DENNA gången då?? Den som lever får se....
Träningsvärk lär jag i alla fall få. Men det är heeeeeelt OK :-)
Ja de e sommar å sol de e bad i en pool....
Torsdag 20 juli.
... eller som i mitt fall i havet. Vi var på stranden en stund i förmiddags, och för första gången på länge struntade jag helt i de patetiska försöken att dra in magen för att se smalare ut eller hålla armar och händer så de dolde det värsta. Hur har man orkat lägga ner energi på det?? Jag ser ut såhär och mår inte bra av det, ingen indragen mage ändrar på det. Det syns säkert dessutom att jag drar in den, så why bother??
Idag har i alla fall, hittills varit en bra dag. Smoothie till frukost. Lite vindruvor på stranden. Rask promenad 45 minuter. Smoothie igen plus nötter. Vitlöksmarinerad potatis och linssallad till middag. Mycket vatten att dricka, bara lite cola light. Inget sötsug.... än! Inget sug efter att belöna mig med nåt onyttigt... än! Inget sug efter att försöka gömma vissa känslor genom att äta onyttigt.... än!
Det funkade!
Att åka till sta´n igår utan att köpa nåt onyttigt alltså ;-) Bra va? :-D
Idag har varit en rätt OK dag. Den slutade dåligt, jag fick tag på sonens kexpaket och snart är det tomt :-( Men i övrigt har jag ätit bara "riktig" mat och vid fasta tider. Ett litet fall framåt...
ja de de sönda morrrron...
.. *sjunger Povel Ramel*... Söndag morgon, strålande sol, nästan vindstilla. Stranden idag???
Gårdagen var en mittemellandag. Jag testade några nya recept, nyttiga sådana, som var himla goda. Så goda att jag åt aldeles för mycket av det. Men inget direkt frosseri annars. Lite salta karameller.... inget okontrollerbart.
Idag ska jag in ett ärende till sta´n = många möjligheter att svänga in i en affär och köpa nåt onyttigt. Gäller att sätta hårt mot hårt!!!
Ang kommentarer på min blogg.
Jag vågade!
Väga mig alltså. Och jag vet inte hur det har gått till men jag har inte ökat i vikt de senaste veckorna. Jag ligger fortfarande ett par kilo under de 95 jag hade när jag startade bloggen från första början. På tok för mycket... såklart.... men det kunde varit värre.
Igår gick det hyfsat bra. Vi var hos kompisar på kvällen och jag hade till stor del egen mat med i kontrollerade mängder, men sen var det ju det där med alkohol och godis.... Det blev en del vin, men det gör inget för vinet vet jag att jag kan kontrollera, och en del chips och choklad men en viss liten 3-åring krävde ju sin uppmärksamhet också ;-) och hindrade mig från att äta hur mycket som helst. Finns positiva sidor av det mesta ;-)
Men en sak var rätt typiskt: skämtandet om min vikt. Från min egen sida alltså. Vi kom att prata en del om vikt i samband med att gottebordet kom fram, och jag kör med den gamla vanliga "Jag har blivit så tunn så jag behöver lite av detta". Varför??? Varför inte bara äta och hålla tyst?? Varför känner man behov av att kommentera det ö h t?? Funderingar såhär på förmiddagen....
Gomorron. Inte lika hatisk idag.
Fredag morgon..... och jag hatar inte mig själv lika mycket som igår kväll. Som vanligt när jag skriver av mig känns det bra efteråt, så varför i helsefyr slutar jag skriva av mig när det börjar gå dåligt??? Dumt...
Jag hatar mig själv!!!
Ja, jag hatar mig själv.... samtidigt som jag har gott självförtroende... Hur hänger det ihop??? Ingen aning. Jag vet att jag har många saker "going for me", att jag har många som tycker om mig, att jag är smart, att jag är en bra vän, att jag är bra och uppskattad på mitt jobb, och jag tycker t o m att jag ser hyfsad ut när jag är på det humöret. Hur kan jag ändå hata mig själv???
De senaste veckorna har jag hetsätit i smyg nästan varje dag, vad vågen står på vågar jag inte kolla, konditionen och orken är NOLL, plånboken är tom för det kostar ju att frossa... Mitt matmissbruk har tidigare skapat mig ekonomiska skulder, som jag nästan är av med nu men jag ska ju helst inte skaffa nya eller hur??
Jag har, vet inte om jag skrivit det i bloggen tiidgare, för några år sedan gått i terapi på vuxenpsyk. Inte med anledning av mitt matmissbruk utan av andra anledningar men förhållandet till mat och min kropp kom att behandlas mycket ändå.... Jag bär med mig mycket av det idag, och under terapin eller främst _efteråt_ egentligen så blev jag varse mycket av _varför_ jag äter som jag gör, i vilka situationer... och jag har känt att jag behöver ingen ny professionell hjälp, jag ska klara detta ändå med stöd av vänner och med det jag lärde mig under terapin i ryggsäcken. Nu vete katten.... så jag har bestämt mig för att ge ett löfte till mig själv:
När sommaren är slut, är jag inte på rätt väg då (och då inte bara sedan nån dag tillbaka utan en längre tid) så söker jag hjälp..... Då måste jag. Då får det bli så. Jag vill inte, för det kostar tid, pengar och energi. Men är det vad som krävs så....
Ikväll ska jag göra nåt jag inte gjort på länge: motionera medvetet. En cykeltur blir det.... En liten sak i taget.
Jag förstår om ni tröttnar på mitt hattande hit och dit, det är inget emot hur trött JAG är på det själv...